♦ TEXT OCH FOTO: JIMMIE OLSSON

Stanken och den skarpa syran i luften är outhärdlig. Ögonen tåras och det svider i halsen. Vi drar på oss våra gasmasker och kisar mot kameran. Ett par bilder bara, sedan måste vi gå därifrån. Det här är White Island på Nya Zeeland – en aktiv vulkan mitt ute i havet.

Vi vaknar tidigt på morgonen i vårt pubhotell på huvudgatan i Whakatane och packar snabbt ihop våra prylar. Dagen är tänkt att ägnas åt White Island – Whakatanes största naturattraktion – som är en aktiv vulkan/ö i havet ungefär 5 mil utanför kusten.
Sitt engelska namn White Island fick den av Kapten Cook som i oktober 1769 fick syn på den från sitt skepp och döpte den efter ångan och den vita fågelskiten som täckte ön.

Cook gick aldrig i land och det dröjde ända till mitten av 1880-talet innan dess dåvarande ägare tillät försök att utvinna sulfa ur den. Ytterligare två försök gjordes med varierande resultat men stoppades när den västra sidan av kratern kollapsade och dödade tio arbetare. Inte ett spår fanns att finna efter dem. Den enda överlevande var lägrets huskatt som senare döptes till Peter the Great.

syra sulfa ånga vulkan sten sjö
Sjön med ångande syra är huvudattraktionen på White Island.

1923 återupptogs gruvdriften och en fabrik för att krossa sulfan till ett grusliknande material och paketera den i säckar sattes upp i kraterbukten. Livet för arbetarna på ön var tufft och tärde på kroppen och framförallt lungorna.

– Under oss löper flera ångkammare och var och en av stenkullarna ni ser här bredvid stigen är bara en tunn skorpa som kan spricka om ni ställer er på den. Ni vill inte falla ner.

Guiden som leder oss gör plötsligt halt och pekar på en liten rännil som tycks komma någonstans uppifrån kratern.

– Vill ni smaka på vulkanvatten? frågar han och plirar finurligt på oss.

vatten sulfa vulkan
Surt och metalliskt vatten från vulkanen.

Flera i gruppen räcker upp en hand, andra skakar bestämt på huvudet. Jag böjer mig ned och skopar upp en handfull av det varma vattnet.

– Alltså, ni ska inte dricka det. Bara smaka på det. Sen kan ni säga vad ni tycker.

Jag häller tillbaka vattnet och sätter istället tungan på fingret. Det sticker till lite och sedan sprider sig en skarp metallisk smak med en distinkt ton av järn från tungspetsen och ut över tungan.
Nästa lilla rännil smakar annorlunda. Det är en väldigt speciell smak och jag kan inte sätta fingret på vad det är. Det är surt och beskt på samma gång med en svag ton av salt.

Lite längre fram börjar vi känna av sulfatångan som sprutar upp från ett av vulkanens närliggande ventilationshål. Nu förstår vi varför vi fick varsin gasmask tilldelad oss i början av turen.
Vi klarar bara av att stå vid hålet i en halv minut för att ta ett foto innan vi tvingas avlägsna oss. Informationen om att arbetarna som bodde och bröt sulfa här, ett flertal av dem i flera år utan att ens lämna vulkanen för en enda dag, ger genast ett mycket starkare intryck.

människor led vulkanisk mark sten
Guiderna är väldigt noga med att vi går på stigarna.

Turen är tänkt att ta ungefär en och en halv timme. Vi går i små grupper om ca tio–femton personer ledda av ett par guider. Varje gång vi tar ett steg utanför stigen blir vi tillsagda på skarpen av någon av dem att ”stay on track.”

– Det här är en aktiv vulkan som rör på sig och förändras hela tiden. Under oss löper flera ångkammare och var och en av stenkullarna ni ser här bredvid stigen är bara en tunn skorpa som kan spricka om ni ställer er på den. Ni vill inte falla ner!

grupp människor vulkan sten ånga
Vandringen utgår från stranden av kraterbukten.

Det är möjligtvis lite av en spänningshöjande krydda i turen men samtidigt får vi flera bevis på att ön vi går på i allra högsta grad lever. Överallt pyser och dånar det av uppskjutande ånga. Några hundra meter längre fram vid randen av det största ventilationsutloppet och sjön med ångande syra går en annan grupp. De är små minimänniskor mot fonden ånga och synen får oss verkligen att inse hur stor kratern är. När det är våran tur att ställa oss på samma plats för att se på de mäktiga naturkrafterna håller vi nästan på att blåsa bort. White Island är inte att leka och vi förstår fullt ut varför Maorierna kallar den för Te Puia o Whakaari – Den dramatiska vulkanen.

Vi tar oss tillbaka längs stigen till fabriken där historiens vingslag gör sig hörda genom rester av maskiner och välbevarade tegelväggar gjorda av material från vulkanen.

Den mindre gummibåten som ska ta oss från vulkanen ut till det större fartyget en bit ut från land ligger redan förtöjd i bukten och väntar på oss. Precis innan vi kliver på hejdar guiden oss och pekar på en pöl i stenröset.

– Glöm inte att skölja av den frätande syran från skorna. Gör ni inte det har ni inga sulor kvar i morgon bitti.

Kanske inte det men lite coolt vore det ju ändå, tänker vi medan vi doppar ner skorna i pölen.

man kvinna gasmasker hjälmar sulfa ånga vulkan
Utan gasmask klarar du dig inte länge på White Island.

FAKTA
Namn: White Island/Whakaari
Geografisk placering: 5 mil utanför kusten från Whakatane i The Bay of Plentys på Nya Zeelands Nordö.
Kostnad för en guidad tur: ca 1300 kr för en totalt 5–6 timmars tur, varav ca en och en halv på själva ön, resten ombord på båt för dit- och tillbakaresa.
Bäst tid att åka: Nya Zeelands sommartid, våran vinter. Åker du i december eller januari stannar båten ibland till ute i havet så att turdeltagarna kan ta ett dopp, ibland tillsammans med vilda delfiner.
Utveckling: Nya Zeelands tourist hot spots har ett rätt konstant besökarantal och är alltid ganska fullbokat under högsäsongen. Dock har besökarantalet stigit konstant ända sedan Sagan om ringen-filmerna.

Jimmie Olsson

Kommentera